Igår lördag den 11/5 föreläste Magnus Ringborg och Staffan Lundskog på Psykoterapimässan om anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT).

De inleder med att ge fyra skäl till varför ABFT bör implementeras:

1: Forskningsläget för de rekommenderade barnterapimetoder som finns för depression är svag
2: Familjeforskning talar för att familjeterapi borde vara bra vid ungdomsdepression.
3: ABFT har redan lovande forskningsstöd.
4: Metoden är kliniskt tilltalande.

Det  finns ett stort behov av  behandlingar för ungdomar med depression. I dagsläget är de behandlingar som rekommenderas medicin, KBT och IPT. För medicin är effekten omdiskuterad och som bäst blygsam. Även KBT har endast en blygsam effekt, och i den största studien som gjorts, Treatment of Adolescent Depression Study från 2004 hade det ingen effekt alls jämfört med placebo. IPT har ett lovande men begränsat forskningsstöd. Detta gör att det idag egentligen inte finns evidens för någon behandling av depression hos ungdomar.

Forskning har visat att negativa familjefunktioner är starka riskfaktorer för ungdomsdepression, medan familjesammanhållning, känslomässigt stöd och adekvat föräldraövervakning är skyddsfaktorer. Vidare har man funnit att familjefaktorer ofta är modererande faktorer vid andra behandlingar. Exempelvis kan negativa familjefunktioner minska effekten av en KBT-behandling.
ABFT är den första manualiserade familjebehandlingen för ungdomsdepression.

Idag finns det fyra studier på ABFT varav 3 är RCT:s, som alla ger stöd till behandlingens effektivitet avseende depression och suicidalitet. Den första boken om ABFT är på väg, och vi kan vänta oss den i sommar eller i höst. Idag bedrivs ABFT på flera mottagningar för barn och unga i Sverige, och fler lär det bli.

Vi får också en tydlig och lärorik beskrivning av hur ABFT går till, fas för fas. Vill du läsa mer om ABFT kan du antingen läsa våra tidigare inlägg om terapiformen (om behandlingens utformning , om några av de studier som utförts ) eller gå in på www.abft.se.

Foto: Pernell@flickr

Förra veckan skrev vi om grunderna i anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT), en lovande terapiform för ungdomar med depression och självmordstankar. Men hur ser det ut på forskningsfronten?

Pilotstudien: Ungdomar med depression
2002 publicerade Diamond et al en pilotstudie på ABFT för ungdomar med depression. Under två års tid samlade de in data från 32 ungdomar som uppfyllde DSM-kriterierna för depression. Ungdomarna randomiserades till antingen tolv veckors ABFT eller en sexveckors kontrollgrupp med väntelista.

Efter behandling med ABFT uppfyllde 81% av ungdomarna inte längre kriterierna för depression, jämfört med endast 47% av ungdomarna i väntelistgruppen. De ungdomar som behandlats med ABFT uppmätte dessutom signifikant större minskningar i såväl depressiva symtom som ångestsymtom och familjekonflikter.

RCT-studien: Ungdomar med självmordstankar
2010 publicerades en randomiserad kontrollerad studie på ABFT för ungdomar med suicidtankar. ABFT jämfördes mot så kallat ”enhanced usual care” (EUC). Behandlingen pågick i tre månader. 66 ungdomar deltog i studien och man mätte utfall vid behandlingens början, efter sex veckor, 12 veckor och 24 veckor.

Ungdomar som deltagit i ABFT visade signifikant större förändringar på självrapporterade självmordstankar, mätt med Scale for Suicide Ideation (SSI). Förändringarna var stabila vid en uppföljningsmätning. Vid behandlingens avslut rapporterade 87.1% av ABFT-patienterna suicidtankar inom normalområdet medan detsamma endast gällde för 51.7% av EUC-patienterna.

Diamond et al skriver att detta är en av få studier där en behandling visar sig mer effektiv än treatment as usual för ungdomar med suicidtankar.

Vissa patienter i studien led även av depression. Depressionssymtomen minskade även de enligt ett liknande mönster som det för suicidtankarna. Siffrorna blev inte signifikanta, men effektstyrkorna blev stora vilket tyder på att detta främst beror på det lilla antalet patienter som måtten baserats på, och att ett större urval skulle leda till signifikans.

Diamond diskuterar i slutet på artikeln ABFT i förhållande till andra behandlingsformer för liknande problematik. Medelpoängen på SIQ-JR (Suicidal Ideation Questionnaire – Junior) börjar i de flesta studier på över 31. Efter ABFT i denna studie var medelpoängen 8 vilket var minst lika bra som i andra studier för denna patientgrupp: ”Peer nominated support” – 26, ”Skill-based treatment”-24,5, KBT + antidepressiva (fluoxetin) – 11.8, KBT – 11,4.

Mycket forskning är på gång på denna behandlingsform såväl i Sverige som i övriga världen. Detta är verkligen en behandlingsform att hålla ögonen på!