Archive | Alla inlägg

Tags: , , , , , , ,

Kostnadsfri internetbaserad behandling på psykodynamisk grund för ungdomar med depressiva besvär – anmälan öppen till och med 1 februari

Posted on 09 September 2020 by Karin Lindqvist

POSTER ERiCA

Studien tar emot deltagare drygt september ut och intresserade kan läsa mer och anmäla sig på www.erica.nu.

Just nu utvärderar ERiCA-projektet (EaRly Internet-based interventions for Children and Adolescents) psykodynamisk, affektfokuserad behandling via internet för ungdomar mellan 15 och 19 år, som lider av depression. I behandlingen får man kontakt med en egen behandlare via meddelanden och chatt. Studien är en jämförande studie där affektfokuserad behandling jämförs med KBT, båda över nätet. Båda behandlingarna har visat sig effektiva i tidigare studier och hypotesen i denna studie är att behandlingarna är likvärdiga.

Studien syftar både till att utvärdera effekten av behandlingen, men har även med mått som hoppas ge svar på för vilka denna typ av behandlingskontakt är lämplig, om någon av behandlingarna passar bättre för vissa grupper av patienter och vilka som sannolikt behöver sedvanlig psykoterapi.

Studien rekryterar deltagare just nu och intresserade kan läsa mer och anmäla sig på www.erica.nu. Jakob Mechler och Karin Lindqvist (från psykodynamiskt.nu!), tillsammans med ett stort forskarteam med medlemmar från flera olika universitet i Europa, står bakom projektet. Stockholms universitet är huvudman med Björn Philips som huvudansvarig för studien. Projektet finansieras av Stockholms universitet och Kavlifonden, läs mer här.

Det går även att hitta och dela information om studien på facebook (www.facebook.com/ericastudien) och instagram (ericastudien)

Vi hoppas att du vill hjälpa till att sprida information om studien, vi vill gärna nå så många ungdomar som möjligt! Dela gärna våra inlägg på Facebook, och du som arbetar med målgruppen är välkommen att höra av dig. Vi berättar gärna mer om studien och kan skicka material (till exempel nedanstående poster) för annonsering. Maila jakob.mechler@psychology.su.se

 

 

Kommentarer (0)

Spännande höstkonferens: Neurovetenskap och dynamisk psykoterapi

Posted on 14 October 2019 by Jakob Mechler

Psykoterapicentrums höstkonferens: Neurovetenskap och dynamisk psykoterapi

EVENEMANG

Datum: 29 november 2019 08:30 29 november 2019 18:00
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet

Psykoterapicentrums höstkonferens äger rum den 29 november i Aula Magna, Stockholms universitet. Huvudtalare är professor Stephan Hau och doktorand Lillian Döllinger från Psykologiska institutionen, samt Mark Solms från Kapstaden och Tamara Fischermann från Berlin. I konferensen ingår även ett besök på Stockholm University Brain Imaging Center, SUBIC.

image

 

 

 

 

 

Under de senaste decennierna har neurovetenskaplig forskning utökat vår kunskap om den fysiologiska grunden för psykologiska processer – ofta i linje med psykodynamiska uppfattningar och begrepp. Redan 1999 beskrev Nobelprisvinnaren Eric Kandel hur avgörande det är för psykoanalys och psykodynamisk psykoterapi att utveckla en dialog med neurovetenskapen. Under de senaste decennierna har denna dialog gett viktiga implikationer för den kliniska tillämpningen och psykoterapeutisk praxis. Konferensen ger en möjlighet till uppdatering inom området och inbjuder till en dialog med forskare.

Stephan Hau introducerar dagen och under förmiddagens föreläsning medverkar även följande forskare från Psykologiska institutionen: Lillian Döllinger, Diana Persson, Amirhossein Manzouri, Lennart Högman, Petri Laukka, och Håkan Fischer.

Tid och plats

Aula Magna, Stockholms universitet, fredag 29 november, kl. 8.30 – 18.00.

Pris

OBS! Early bird-anmälan före 30 september ger 300:- rabatt! (Gäller ej heltidsstuderande.)

Medlemmar i Psykoterapicentrum: 1 800:-
Icke-medlemmar: 2 000:-
Steg 2-studerande: 800:-
Heltidsstuderande: 400:-

I priset ingår lunch, fika och mingel.

Program och anmälan

För program, abstracts, föreläsarpresentationer och anmälan: www.psykoterapicentrum.se

Kommentarer (0)

Deltagare sökes till studie för ungdomar 15-19 år med nedstämdhet/depression

Posted on 02 September 2019 by Karin Lindqvist

POSTER ERiCA

 

I våras berättade vi om världens första studie på internetbaserad behandling på psykodynamisk grund över internet för ungdomar, som gjordes vid Stockholms universitet i samarbete med Linköpings universitet. Vi samarbetar även med forskare vid Anna Freud Centre i London samt Oslo Universitet.

De preliminära resultaten från studien, som bland annat presenterats på Society for Psychotherapy Resarch international meeting i Buenos Aires, indikerar att behandlingen hade goda effekter på såväl depression och ångest. Vidare var den uppskattad av de ungdomar som deltog.

Nu har nästa studie i projektet öppnat, där en större jämförelse ska göras. I denna studie randomiseras ungdomar, 15-19 år som känner sig nedstämda eller deprimerade till en av två internetbaserade behandlingsformer, med hypotesen att det inte är någon skillnad i effektivitet mellan behandlingarna. I studien undersöks även flera faktorer som tros kunna spela roll för utfall i behandling, så som anknytning, mentalisering och allians.

Denna studie kommer att sträcka sig över tre terminer och ta emot anmälningar i början av terminerna. Just nu är anmälan öppen fram till slutet på september.

Vi vill gärna ha hjälp att nå ut till så många ungdomar som möjligt och är tacksamma för all hjälp att dela information om projektet. Vi skickar gärna informationsmaterial, posters och visitkort per post, maila då karin.lindqvist@psychology.su.se .

På facebook heter vi erica.nu och på instagram heter vi ericastudien.

 

Studien heter ERiCA, vilket står för EaRly Internet based interventions for Children and Adolescents.
Studiens hemsida där man kan lära mer om studien samt anmäla sig är www.erica.nu .

 

Kommentarer (0)

Tags: , , , , , , ,

Kostnadsfri internetbaserad behandling på psykodynamisk grund för ungdomar med depressiva besvär – anmälan öppen till och med 1 februari

Posted on 29 January 2019 by Jakob Mechler

 

Studien tar emot deltagare till och med 1 februari och intresserade kan läsa mer och anmäla sig på www.erica.nu.

Just nu utvärderar ERiCA-projektet (EaRly Internet-based interventions for Children and Adolescents) psykodynamisk, affektfokuserad behandling via internet för ungdomar mellan 15 och 18 år, som lider av depression. I behandlingen får man kontakt med en egen behandlare via meddelanden eller chatt. Just nu genomförs en pilotstudie som sedan kommer att följas av flera större studier.

Studien syftar både till att utvärdera effekten av behandlingen, men har även med mått som hoppas ge svar på för vilka denna typ av behandlingskontakt är lämplig, och vilka som sannolikt behöver sedvanlig psykoterapi.

Studien rekryterar deltagare just nu och intresserade kan läsa mer och anmäla sig på www.erica.nu. Jakob Mechler och Karin Lindqvist (från psykodynamiskt.nu!), tillsammans med ett stort forskarteam med medlemmar från flera olika universitet i Europa, står bakom projektet. Stockholms universitet är huvudman med Björn Philips som huvudansvarig för studien. Projektet finansieras av Stockholms universitet och Kavlifonden, läs mer här.

Det går även att hitta och dela information om studien på facebook (www.facebook.com/ericastudien) och instagram (ericastudien)

Vi hoppas att du vill hjälpa till att sprida information om studien, vi vill gärna nå så många ungdomar som möjligt! Du som arbetar med målgruppen är välkommen att höra av dig. Vi berättar gärna mer om studien och kan skicka material (till exempel nedanstående poster) för annonsering. Maila jakob.mechler@psychology.su.se

erica poster

Kommentarer (0)

Tags: , , , , , , ,

Kostnadsfri internetbaserad behandling på psykodynamisk grund för ungdomar med depressiva besvär

Posted on 12 January 2019 by Psykodynamiskt

DSC_0153

Många unga som söker vård för psykisk ohälsa inte får tillräckligt snabb hjälp, och det spelar stor roll var du bor i landet för hur snabb hjälp du får.

I början på december gav DN ut en bilaga med tema folkhälsa, med särskild inriktning på ungas psykiska ohälsa. Bland annat beskrevs att många unga som söker vård för psykisk ohälsa inte får tillräckligt snabb hjälp, och att det spelar stor roll var du bor i landet för hur snabb hjälp du får. Av ungdomar som bor på Gotland erbjuds till exempel 93 procent av de som söker vård vid barn- och ungdomspsykiatrin en första bedömning inom 30 dagar, medan detsamma bara gäller för 37 procent i Västerbotten.

Att kunna erbjuda flera olika vägar till vård är en av flera åtgärder som behövs för att öka tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Ett sätt att skapa tillgång till vård och stöd oavsett var du bor kan vara att erbjuda kontakt över internet. Ungdomar idag befinner sig på internet i hög utsträckning och erfarenheter från flera stödinstanser är att många ungdomar faktiskt föredrar kontakt via chatt och epost framför andra kontaktvägar. Att kunna erbjuda flera olika vägar till vård är en av flera åtgärder som behövs för att öka tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Studien tar emot deltagare just nu och intresserade kan läsa mer och anmäla sig på www.erica.nu.

Just nu utvärderar ERiCA-projektet (EaRly Internet-based interventions for Children and Adolescents) psykodynamisk, affektfokuserad behandling via internet för ungdomar mellan 15 och 18 år, som lider av depression. I behandlingen får man kontakt med en egen behandlare via meddelanden eller chatt. Just nu genomförs en pilotstudie som sedan kommer att följas av flera större studier.

Studien syftar både till att utvärdera effekten av behandlingen, men har även med mått som hoppas ge svar på för vilka denna typ av behandlingskontakt är lämplig, och vilka som sannolikt behöver sedvanlig psykoterapi.

Studien rekryterar deltagare just nu och intresserade kan läsa mer och anmäla sig på www.erica.nu. Jakob Mechler och Karin Lindqvist (från psykodynamiskt.nu!), tillsammans med ett stort forskarteam med medlemmar från flera olika universitet i Europa, står bakom projektet. Stockholms universitet är huvudman med Björn Philips som huvudansvarig för studien. Projektet finansieras av Stockholms universitet och Kavlifonden, läs mer här.

Det går även att hitta och dela information om studien på facebook (erica.nu) och instagram (ericastudien)

Vi hoppas att du vill hjälpa till att sprida information om studien, vi vill gärna nå så många ungdomar som möjligt! Du som arbetar med målgruppen är välkommen att höra av dig. Vi berättar gärna mer om studien och kan skicka material (till exempel nedanstående poster) för annonsering. Maila jakob.mechler@psychology.su.se

erica poster

Kommentarer (0)

Tags: , , , , ,

Rapport från Psykoterapicentrums Höstkonferens ”Komplex problematik hos vuxna, barn och unga – forskning kring verksam behandling”

Posted on 09 November 2018 by Karin Lindqvist

Under fredagen den 9/11 2018 höll Psykoterapicentrum sin årliga höstkonferens i Aula Magna, Stockholms Universitet. Höstkonferensens tema var ”Komplex problematik hos vuxna, barn och unga – forskning kring verksam behandling”

20181109_091228

 

Under morgonen presenterade dr Nick Midgley från Anna Freud Centre och University College of London (UCL). Nick är barn- och ungdomsterapeut, docent och har arbetat i flera större forskningsprojekt rörande barn och ungdomar.

2004 gjordes en översikt över forskningen på psykoterapi för barn och unga (Kennedy, 2004). Översikten fann 244 studier varav endast 10 innehöll någon slags psykodynamisk terapi. Sex år senare uppdaterades översikten (Midgley & Kennedy, 2011) och då kunde forskarna identifiera 35 studier. 2017 gjordes den senaste uppdateringen (Midgley, O’Keeffe, French & Kennedy) i vilken över 50 studier hittades på psykodynamisk behandling av barn/ungdomar. 14 av dem var randomiserade kontrollerade studier. Med andra ord händer det mycket när det kommer till forskning på psykodynamiska interventioner för barn och ungdomar!

Midgley beskriver de brittiska riktlinjernas rekommendationer (NICE guidelines) för depression hos barn och ungdomar, som kom ut 2005. Vid måttlig till svår depression rekommenderas psykologisk terapi enskilt eller i kombination med medicin – inte enbart medicin. Vidare skriver NICE i sina riktlinjer att såväl KBT, interpersonell terapi, familjeterapi och psykodynamisk korttidsterapi har viss evidens. Dock drog de slutsatsen att det ännu finns en brist på forskning på psykologisk behandling av barn och ungdomar, varför man avsatte medel för vidare forskning på detta.

Detta är bakgrunden till IMPACT-studien, den största studien på psykologisk behandling vid tonårsdepression någonsin. Studien var en jämförande studie för 470 ungdomar som randomiserades till psykodynamisk korttidsterapi, KBT eller en tredje arm som kallas ”brief psychosocial intervention, och vi har sammanfattat studien här. I korthet fanns inga skillnader i effektivitet mellan behandlingarna.

Midgley berättar även om några av de studier utöver utfall som görs på IMPACT-datan. Dels har forskarna tittat på allians genom terapierna, ur såväl ungdomarnas som terapeuternas perspektiv. Vidare har en undergrupp av ungdomar, föräldrar och terapeuter intervjuats om deras erfarenhet av terapi. Sist men inte minst har alla terapisessioner ljudinspelats vilket gör att det går att undersöka den psykoterapeutiska processen närmre. Redan nu finns flera artiklar publicerade på såväl ungdomars som föräldrars upplevelser både av depression och att gå i psykoterapi. Utifrån detta har även en video gjort om ungdomars egen upplevelse av depression, “Facing shadows”. Videon går att se här. Detta projekt kommer att fortsätta att generera flera spännande artiklar under lång tid framöver – håll utkik!

20181109_095255

Nick Midgley

 

Dagens andra talare var dr Stephan Hau från Stockholms Universitet och dr Hanne Strømme från Oslo Universitet, som berättade om en pågående studie: The Northras Study, som tittar på handledning av psykologer/psykoterapeuter och processer relaterade till det. I projektet tittar de bland annat på hur inlärningsprocesser i handledning ser ut. Genom videoinspelningar av handledningstimmar kan forskarna titta på såväl bredare processer som så kallade mikroprocesser i handledning, där man på djupet studerar det som händer i handledning. Hau och Strømme delade under sin presentation med sig av erfarenheter från inledningen av projektet. En spännande studie som vi säkerligen får höra mer från framöver!

 

Dagens tredje talare och den som rest längst för att komma hit var Marianne Leuzinger-Bohleber, som presenterade resultat från LAC-studien: ”Longterm Psychotherapies of Chronically Depressed Patients”.

Leuzinger-Bohleber beskriver att det finns en relativt stor forskningsbas på psykodynamisk korttidsterapi, men samtidigt finns det en erfarenhet av att det finns grupper av svårare deprimerade patienter där det behövs längre insatser. I LAC-studien inkluderades 252 patienter som lidit av depression eller dystymi i minst 2 år.

Patienter som hade preferenser på behandling fick välja mellan KBT och PDT, medan andra randomiserades. I studien har man både flera intervjuer och skattningsformulär som mäter såväl symptom som mer underliggande faktorer, till exempel använder man både klassiskt psykiatriska diagnosintervjuer som SCID, såväl som psykodynamiskt diagnostiska intervjuer såsom OPD. I studien tittar man även på strukturell förändring, men också på fMRI-data.

Remissionsgraden på Beck Depression Inventory för hela gruppen var 34% efter ett år och 45% efter 3 år. Effektstorlekarna var på d = 1.83 både efter 1 och 3 år. För en grupp kroniskt deprimerade patienter, menar Leuzinger-Bohleber, är detta ett mycket bra resultat.

När man såg på symptomförändring fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna, vare sig mellan olika behandlingsmetoder eller mellan patienter som fick välja eller randomiserades. Ett problem med studien är dock att terapeuterna själva fick välja hur lång behandling de ville ge, vilket resulterade i att den psykoanalytiska behandlingen var betydligt längre och med fler sessioner. Vidare kan man inte riktigt säga att studien undersökte effekter av självval, eftersom det faktum att patienter fick välja huruvida de ville välja eller randomiseras.

Ett sätt att mäta strukturell förändring under psykoterapi är genom ”Heidelberg Scale of Structural Changes, vilken man använde i LAC-studien. Patienterna i både KBT och PDT förbättrades under behandlingen, men patienterna i den psykoanalytiska behandlingen förbättrades signifikant mer avseende strukturell förändring. Man såg också att det fanns en korrelation mellan strukturell förändring och symptomförbättring – ju mer patienterna förändrades strukturellt, desto större symptomförbättring.

 

 

20181109_161352

Camilla von Below

Dagens sista talare var dr Camilla von Below, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och lektor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet.

Von Below disputerade för ungefär ett år sedan med avhandlingen ”When psychotherapy doesn’t help… and when it does: Lessons from young adults’ experiences of psychoanalytic psychotherapy”. Idag talar hon om när terapi när unga vuxna inte fungerar.

Hon har i sin forskning dels utgått från ett patientperspektiv – alltså intervjuat patienter, både patienter som enligt symptomskattningar inte förbättrats och patienter som själva uttrycker missnöje med sin terapi. Hon har även utgått mer från ett terapeutperspektiv, där hon intervjuat terapeuter till patienter som inte förbättrats.

Von Below beskriver att patienter som inte förbättrades i terapin ofta beskrev sina terapier som relativt händelselösa, att terapin gick på tomgång stora delar av tiden, vilket också fått ge namn till artikeln: “Spinning one’s wheels”. Ibland ”glimmade det till” och någonting hände, men det var ofta långa sträckor mellan, och många upplevde relationen som distanserad.

Artikeln som bygger på intervjuerna med terapeuterna till patienter som inte förbättrats har fått namnet ”It was like having half the patient in therapy”, vilket är ett citat från en av terapeuterna i en sådan terapi. Terapeuterna beskrev att relationen till en början ofta kändes bra, men att det med tiden uppstod en distans. Ofta upplevde terapeuterna att de förlorade ”kontroll” över processen och att det var patienterna som motsatte sig närhet i terapirelationen.

Von Below skickar utifrån sin forskning med oss följande kliniska råd:

  • Metakommunicera om mål, förväntningar och den terapeutiska relationen.
  • Var vaksam på en överdrivet positiv bild av dina patienter.
  • Reflektera om den terapeutiska relationen (motöverföring, överföring) och använd dig av det
  • Patienter uttrycker inte alltid kritik, svårigheter och hinder – uppmuntra dem att göra det!
  • Var vaksam på plötsliga skiften i mentaliseringsförmåga för att anpassa interventioner efter detta.
  • Terapeuter och patienter har olika syn på terapiprocess
  • Unga vuxna önskar mer än symptomreduktion från terapi
  • Terapeuter bör överväga möjligheten att byta terapi eller terapeut vid behov

För terapi med unga vuxna ger von Below följande råd:

  • Håll lagom avstånd – finns där för att stödja men inte för nära
  • Var en trygg bas och en säker hamn som vuxen
  • Uppmuntra agens, även när du inte ser någon till en början
  • Uppmuntra mentalisering.

 

Avslutande Paneldebatt. Från Vänster: Stephan Hau, Camilla von Below, Nick Midgley, Marianne Leuzinger-Bohleber och Hanne Strømme

Avslutande Paneldebatt. Från Vänster: Stephan Hau, Camilla von Below, Nick Midgley, Marianne Leuzinger-Bohleber och Hanne Strømme

Dagen avslutas med en paneldebatt med samtliga presentatörer från dagen. En av diskussionsämnena berör nya utmaningar för psykoterapiforskningsfältet. Flera utmaningar diskuteras, till exempel hur vi kan använda oss av ny teknik och hur vi möter unga personer idag på bästa sätt utifrån hur samhället ser ut idag, hur vi kan mäta och utvärdera det vi gör, och var vi egentligen står i forskningsfältet idag. Nick Midgley sammanfattar med en vad han själv kallar för möjligen optimistisk bild av psykoterapiforskning: Att det idag börjar bli relativt vedertaget att psykologisk behandling fungerar. Tiden för RCT-studier och så kallade “horse races” är möjligen på väg bort. Kanske rör vi oss mer mot forskningsfrågor som “vad kan vi göra för att göra våra behandlingar mer effektiva?”.

Kommentarer (0)

Tips: Kurs i Stockholm om Mentaliseringsbaserad terapi och psykisk ohälsa hos ungdomar

Posted on 14 September 2018 by Karin Lindqvist

 

Kurs MBT 8-9 november 2018 xxx

Kommentarer (0)

Tags: , , , , , , , , , ,

Både PDT och KBT effektiva vid bulimi i tysk RCT

Posted on 05 September 2018 by Karin Lindqvist

young-woman-2268348_1920

Stefini, A., Salzer, S., Reich, G., Horn, H., Winkelmann, K., Bents, H., … Kronmüller, K. T. (2017). Cognitive-Behavioral and Psychodynamic Therapy in Female Adolescents With Bulimia Nervosa: A Randomized Controlled Trial. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 56(4), 329–335. http://doi.org/10.1016/j.jaac.2017.01.019

I april 2017 publicerades en tysk randomiserad kontrollerad studie där man jämförde psykodynamisk psykoterapi (PDT) med kognitiv beteendeterapi (KBT) vid bulimi.

81 kvinnliga ungdomar och unga vuxna (14-20 år) randomiserades till antingen KBT eller PDT. Studien genomfördes i Tyskland där det vanliga är att man får 60 sessioner terapi vid bulimi, varför även denna studie gav upp till 60 sessioner över en ettårsperiod. I genomsnitt gick patienterna 36.6 sessioner. Patienterna som gick i KBT gick i genomsnitt 33 sessioner och patienterna som gick i PDT gick i genomsnitt 40.7 sessioner. 38.5% av patienterna i KBT och 21.4% av patienterna i PDT hoppade av behandlingen. Vare sig avseende antal sessioner eller avhopp var det någon signifikant skillnad mellan grupperna

Både KBT och PDT var manualiserade. KBT gavs enligt Fairburns manual som är en vedertagen KBT-behandling vid bulimi. PDT fokuserade på symptom, länkat till mönster i relationer, konflikter, försvar, strukturella problem med mera. Alla terapeuter utbildades och handleddes. Följsamhet till behandlingen skattades och man såg att KBT-terapeuterna var något mer följsamma till manualen.

 Både patienterna i KBT och patienterna i PDT förbättrades signifikant, med en inomgruppseffekt på h = 1.22 för KBT och 1.18 för PDT. Det var ingen signifikant skillnad i effektivitet mellan behandlingarna.

Både patienterna i KBT och patienterna i PDT förbättrades signifikant, med en inomgruppseffekt på h = 1.22 för KBT och 1.18 för PDT. Det var ingen signifikant skillnad i effektivitet mellan behandlingarna. 33.3 % av patienterna i KBT gick i remission medan 31.0 % av patienterna i PDT gjorde detsamma, (lika många, 13 personer i varje grupp) inte heller här var det någon signifikant skillnad. Man fann små fördelar för KBT avseende hetsätning och utrensning medan PDT hade små fördelar avseende ångest över ätande.

Vid 12-månadersuppföljning kvarstod förbättringen och vissa hade fortsatt att förbättras. Ingen deltagare fick fortsatt behandling under uppföljningsperioden. Vid uppföljning var 15 patienter i KBT och 13 patienter i KBT klassade som fria från bulimi.

Författarna bakom studien diskuterar resultatet från några olika aspekter. Dels jämför de med tidigare studier som jämför KBT med PDT, framför allt en studie av Poulsen et al (2014) som visade på signifikant bättre resultat för KBT och låga remissionssiffror för PDT. De resonerar kring att PDT-behandlingen i denna studie var bulimispecifik och symptomorienterad på ett sätt som behandlingen i Poulsens studie inte var vilket kan vara en möjlig förklaring till att denna behandling var mer effektiv.

Resultaten från denna studie visar att både KBT och PDT är till hjälp för patienter med bulimi, och att PDT bör vara fokuserat mot ätstörningen för att vara som mest effektivt.

De tar även upp några brister i studien: dels hade den inte tillräckligt hög statistisk power för att visa ekvivalens mellan grupperna, vilket innebär att det kan finnas små skillnader som denna studie hade för få deltagare för att upptäcka. Därtill fanns det ingen kontrollgrupp, vilket beror på att man inte bedömde det som etiskt att låta patienter med ett så svårt tillstånd som bulimi stå på väntelista så länge som ett år. Samtidigt, menar författarna, finns det annan forskning som visar att bulimisymptom tenderar att vara stabila över tid utan behandling vilket motsäger att förbättringen skulle bero på naturlig progression.

Författarna menar dock sammanfattningsvis att resultaten från denna studie visar att både KBT och PDT är till hjälp för patienter med bulimi, och att PDT bör vara fokuserat mot ätstörningen för att vara som mest effektivt. Kliniker bör därför utifrån den forskning som finns överväga KBT, PDT och ”family based treatment” som alternativ vid bulimi hos tonåringar och unga vuxna.

Övriga referenser:
Poulsen S, Lunn S, Daniel SIF, et al. (2014) A randomized controlled trial of psychoanalytic psychotherapy or cognitive-behavioral therapy for bulimia nervosa. Am J Psychiatry. 171:109-116. 17.

Kommentarer (0)

Jon Frederickson föreläser i Stockholm

Posted on 06 February 2018 by Psykodynamiskt

The Man Who Thought Therapy was Bullshit: Working with Character Resistance

A Videotape Presentation Jon Frederickson, MSW

jonf

 

Imagine a patient who has defeated every therapist he has seen for thirty years. He’s not sure he has a problem. He’s not sure anyone can help him. He has given up. He thinks his previous therapist was “bullshit.” He has come only because someone sent him. Then he asks: “What should I do here?”

How do we begin therapy if no problem is declared? How can we explore anything if it is not the patient’s will to do therapy? How do we handle projection? What do we do when the patient devalues the therapist?

In this presentation of a videotaped initial session, Jon Frederickson will show how to work with treatment destructive defenses that would prevent any therapeutic alliance from forming. The case will also show how to mobilize an unconscious therapeutic alliance when there is no conscious therapeutic alliance.

In this presentation, you will learn how to:
Maintain a therapeutic focus in the face of provocation and acting out. Deactivate projections.
Mobilize the patient’s will to the task.
Turn the patient against his treatment destructive defenses

We will go through the videotape moment by moment to show how to assess and intervene on a microscopic level. The emphasis will be not just on learning theory, but on developing intervention skills.

Jon Frederickson, MSW, is on the faculty of the Washington School of Psychiatry, and guest faculty of the Laboratorium Psykoeducaji in Warsaw. He is also the author of Psychodynamic Psychotherapy: Listening from Multiple Perspectives and Co-Creating Change: effective dynamic therapy techniques, which won the first prize in psychiatry at the British Medical Association Book Awards in 2014. His most recent book is, The Lies We Tell Ourselves. He conducts trainings in the United States, Denmark, Norway, Sweden, Italy, Poland, and Australia. His skill building exercises for therapists and DVDs of actual sessions can be found at www.deliberatepracticeinpsychotherapy.com and www.istdpinstitute.com .

Location: Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Aulan, Stigbergsgatan 30 A, Stockholm,

Date:  Sweden 2018-03-20

Time: Registration 9.15 – 9.30, presentation 10.00 – 17.30, Evening reception from 17.45.

Price: 2000 SEK (The price includes lunch, coffee during breaks, as well as a glass of wine and appetizers at the evening reception)

Registration: From Sweden: e-mail your name, and invoice information/address to teci.hill@esh.se for registration. You will get a confirmation of your registration on email and then we will send an invoice to the invoice address.From outside Sweden please contact Teci Hill teci.hill@esh.se for registration and Jan Sandstro?m for payment details: jan.sandstrom@esh.se

Last registration date is 20th February 2018. Seats are limited, register now!

Kommentarer (0)

Psykoterapicentrum anmäler Socialstyrelsen för jäv

Posted on 17 January 2018 by Psykodynamiskt

socjustitia

Nu har Psykoterapicentrum anmält Socialstyrelsen för jäv.

 Vill du hjälpa Psykoterapicentrum? Juridiska processer är kostsamma och resurskrävande, inte minst vid ett överklagande mot en myndighet.  Psykoterapicentrum startar därför en insamling (Crowdfounding) för att finansiera.

Du kan ge ditt bidrag till Psykoterapicentrum via Swish nr 123 484 42 88 eller sända ditt bidrag till Psykoterapicentrums plusgiro nr 86 93 17-8.

Läs mer här!

I december 2017 beslutade Socialstyrelsen om nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Remissversionen av riktlinjerna kom redan i december 2016 och har varit föremål för kraftig debatt under året som gått. Vi har bland annat tidigare skrivit om detta här på bloggen. Vi har även varit delaktiga i att formulera ett remissvar som vi framöver planerar publicera på bloggen.

Nu har Psykoterapicentrum anmält Socialstyrelsen för jäv. Såhär skriver de själva om anmälan:

“Socialstyrelsen beslutade den 13 december 2017 om Nationella riktlinjer för Vård vid depression och ångestsyndrom. Syftet med riktlinjerna är att värdera vilka behandlingsmetoder, t.ex. psykofarmaka och psykoterapi, som sjukvården bör erbjuda patienter.

För detta arbete valde Socialstyrelsen att utse en ledningsgrupp med enbart kunskap om biomedicinska metoder (psykofarmaka, hjärnstimulering) och KBT. Forskare med kunskap om annan psykoterapi, som psykodynamisk terapi, gavs inget inflytande.

I ledningsgruppen har påvisats betydande jäv hos flera medlemmar, genom bl.a. koppling till olika företag som producerar och säljer psykofarmaka respektive KBT-behandling till sjukvården.

I riktlinjerna förordas huvudsakligen psykofarmaka, hjärnstimulering (ECT, rTMS) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Annan evidensbaserad psykoterapi, så som psykodynamisk terapi (PDT), är marginaliserad på ett uppseendeväckande sätt.
Vi kan konstatera, liksom flertalet av remissinstanserna (forskare, fackförbund och patientföreningar), att Socialstyrelsens slutsatser avviker från hur internationell forskning tolkas i andra länders riktlinjer. Omfattande kritik i remissvaren har avfärdats av Socialstyrelsen.

Det är uppenbart att riktlinjer och prioriteringar har beslutats utan stöd i oberoende och neutral kunskapsvärdering, men däremot till fördel för de särintressen som finns representerade i projektledningen. Detta strider mot kravet på neutralitet och oberoende hos myndigheter, ett krav strängt reglerat i Förvaltningslagen samt i Socialstyrelsens egna föreskrifter för Jäv och Intressekonflikter.

Utifrån ovan beskrivna förhållanden yrkar vi:

  • att Förvaltningsrätten omgående upphäver Socialstyrelsens beslut att fastställa Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Skäl för yrkande är:

  • påvisat jäv hos flera medlemmar i ledningsgruppen för riktlinjernas framtagande,
  • brist på saklighet i riktlinjerna då de påverkats av särintressen i ledningen,
  • att riktlinjerna medför skada för patienter genom att riktlinjerna begränsar tillgången till terapi för barn, ungdomar och vuxna, samt begränsar vårdens tillgänglighet och mångfald, utan vetenskapligt stöd,
  • att riktlinjerna utan saklig grund gynnar vissa utförare och missgynnar andra,
  • att riktlinjerna utan saklig grund leder till en betydligt snävare och mer begränsad vård än i andra jämförbara länder.”Källa: psykoterapicentrum.se (där även hela överklagandet finns att läsa).

 

I helgen talade psykoterapiforskaren och psykoterapeuten Malin Bäck i Sveriges Radio om hur en psykopedagogisk behandling (Deplyftet) helt utan forskningsstöd fått prioritet två på en skala där ett är högst och tio är lägst, medan andra behandlingar med betydligt starkare stöd prioriterats lägre. I Socialstyrelsens expertgrupp finns två av de personer som utvecklat och driver Deplyftet. Lyssna på inslaget här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6861719

Här är även ett inslag i SR om Psykoterapicentrums stämningsansökan gentemot Socialstyrelsen: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6863415

Kommentarer (0)