Nu har det äntligen kommit en svensk översättning av Karterud och Batemans manual och bedömningsskala för mentaliseringsbaserad individualterapi.
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) är en psykodynamisk psykoterapiform med ett växande forskningsstöd. Nu har det äntligen kommit en svensk översättning av Karterud och Batemans manual och bedömningsskala för mentaliseringsbaserad individualterapi.
Detta är en mycket användbar och lättillgänglig bok både för den som är intresserad av att lära sig att arbeta mentaliseringsbaserat och troligtvis också för den som redan gör det. Manualen innehåller också en bedömningsskala för såväl trohet (adherence) som kvalitet (competence), med tydliga kliniska exempel på olika nivåer. Utifrån detta är boken även tänkt att vara möjlig att använda i handledning, och det finns också tips till handledare om hur de, utifrån manualen, kan ge återkoppling till terapeuter.
Varje punkt förklaras och exemplifieras kliniskt utifrån såväl hög som låg kvalitet från terapeutens sida.
Boken inleds med två kapitel om mentalisering och om mentaliseringsbaserad terapi. Sedan följer de 15 huvudteknikerna/interventionerna som utgör bedömningspunkterna på trohetsskalan. Varje punkt förklaras och exemplifieras kliniskt utifrån såväl hög som låg kvalitet från terapeutens sida. Boken avslutas med skalan för reflektiv funktion, RF-skalan, som är den skala vi skattar mentalisering utifrån.
För den som är ny på mentaliseringsområdet bör denna bok kanske kompletteras med en bok som mer utförligt diskuterar mentaliseringsteori och hur vi kan förstå patienter utifrån denna. Denna bok förklarar visserligen mentalisering på ett imponerande klargörande sätt på så pass få sidor, men den som på allvar vill förstå mentaliseringsteorin och grunderna till varför behandlingen ser ut som den gör kommer att behöva läsa mer än endast denna bok.
För den som dock har vissa grunder i mentaliseringsteori och nu vill brygga över till det kliniska arbetet rekommenderas denna bok varmt. Du behöver heller inte arbeta med MBT specifikt för att dra nytta av manualen, då författarna menar att mentaliseringsarbete kan användas som inslag i flera terapiformer, i olika hög utsträckning.
November 27th, 2012 at 4:38 pm
Låter spännande!
Hur beskriver man skillnaden mellan mentalisering och observerande jag?
November 27th, 2012 at 4:43 pm
Visst gör det!
Bra fråga: Observerande jag kan ses som en del av mentalisering, men medan det endast handlar om självobservation handlar mentalisering även om reflektion kring andra. Mentalisering definieras kort som förmågan att tolka egna och andras beteende utifrån inre mentala tillstånd. – Här blir just “och andras” viktigt, när man skiljer mellan de två, tänker jag.
November 27th, 2012 at 5:36 pm
Någon har sagt att mentalisering är att se sig själv utifrån och se andra inifrån. Kärnfullt, tycker jag (som inte har kommit på`t)
Precis som jag tror att du säger Karin handlar tex mindfullness mer om självobservation.
November 27th, 2012 at 5:41 pm
Ja, det har jag också hört och tycker att det är en briljant definition, åtminstone när det kommer till att i grova drag förstå begreppet.
För den som är intresserad av mentalisering i förhållande till andra närliggande begrepp som mindfulness etc reder Fredrik Falkenström vid Linköpings Universitet ut begreppen i sin nyutkomna avhandling som går att läsa här: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A557559